I Postojna finns ju ett oerhört stort grottsystem, lite medeltida borgar och annat spännande som vi spanade in.
Förresten, Grossglockner hockalpenstrasse i Österike körde vi på väg mot Serbien. Det var kul! Vägen går på extrema serpentiner upp till 2500 meter över havet. Afred blev skiträdd och bröt ihop. Till Oskars enorma nöje.
Kärleksbron i Salzburg, med massa hänglås överallt. Vad ska det vara bra för, undrar ni? Symbolism säger jag, men jag har 100 högskolepoäng för lite från nåt flummigt fakultet för att verkligen förstå.
Paus vid foten av Grossglockner-vägen. Grabbarna tränar lite armhävningar vid någon fors.
Här är vi halvvägs upp, där vi tog en lunchpaus.
Här började Alfred hämta sig igen efter ett rejält utbrott av bil nära kant-relaterad stress.
Och nu har vi kommit fram till familjen Stefanovski i Postojna, Slovenien. De åkte till frankrike på semester dagen därpå, så vi fick bo hos dom med bara mormor Baba som sällskap därefter!
Badminton med sonen Androsj, vet ej hur det stavas. Det var skitvarmt bägge dagarna och vi började längta efter medelhavet.
Slottet Predjama var ett kul utflyktsmål. Många roliga historier om kungar som dog på dasset, belägringar då mat smögs in via hemliga ingångar och annat. Slottet är integrerat i grottan.
Här är vi på väg in i det gigantiska grottsystemet. Man blev körd inåt i 15 minuter med ett tåg, sedan var det 1.5 km vandring bland stalagtiter i olika färger. Intressant djurliv också, med ödlor som lägger ägg vart 10:e år och lever hur länge som helst. Och gör allt i slow motion.
Här är dom två mest kända stalagtiterna (eller -miter?).
Och sedan tog vi tåget ut igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar